Ohh, ibland finns det skvisläpp som man verkligen vill älska, Millencolins senaste Machine 15 var ett sådant. Tyvärr blev det en halvflopp.
Det finns tyvärr bara 3 bra låtar på hela skivan, dom 3 är visserligen grymt bra, men på det stora hela är det med en bitter sorg som jag tvingas notera att Millencolin har blivit ännu mer MTV-anpassade och poppiga. Och jag gillar det inte.
Kingwood var ett riktigt superalbum, där känns det som att dom hittat precis rätt balans på ilskan och missanpassningen bland skatande ungdomar med den moderna punk-rockens gitarrdriv. Det här är alldeles för snällt och gulligt, var finns spår som Mr.Clean eller Penguins and Polar Bears?
Detox och Brand New World kommer jag ta med mig, resten blir soptunnan, i sann Sverker Olofsson-anda!
fred out, Marty
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar