DEN känslan, just DEN DÄR känslan...

Efter månader av planerande, packande och framför allt PEPPANDE(!) så står man äntligen där. Sommarens och ja, årets stora höjdpunkt. Den känsla som bara en konsert med sitt favoritband kan framkalla.

Mitt favoritögonblick under hela resan är när man passerar under bron på väg 34 efter Mörlunda. Man känner med ens igen sig och magen slår knutar på sig själv. Man är snart DÄR igen!

Första tiden vandrar man bara som i en urflippad eufori, solen skiner, männsikor ler och förväntningarna kokar. Man känner att man äntligen kan släppa allt. Tunga jobbveckor eller tentaperioder eller kärlekskriser, allt försvinner! Jag känner mig helt plötsligt fri. Och lättad. Och glad.

Sakerna man ser från sin solstol på Ängland kan man bära med sig resten av livet, eller så kan man dränka dom i Hulingens vatten. Man svävar fram, som Freestyle så vackert uttryckte det en gång i tiden.

Och plötsligt står man där. Hawaii. Nästan midnatt. Men ingen jävel sover!



Den känsla man känner innan spelningen går inte att formulera med ord. Den bara är DÄR. Alla känner den. Alla älskar den, och alla vill tillbaka till den, år efter år efter år!

//Marty